Lasse i Gatan.
Kaparkriget och det svenska stormaktsväldets fall.

Det här är nog den roligaste bok som jag har skrivit. Kaparkaptenen Lars Gathe, adlad Gathenhielm, från gården Gatan utanför Onsala i norra Halland är en av de mest mytomspunna personer som befolkat vår historia. Han har ofta framställts som en oförvägen sjöhjälte, inte sällan i duell ute på havet med den dansk-norske sjöhjälten och amiralen Peder Tordenskjold. Lasse i Gatan blev till och med huvudpersonen i en klassisk pojkroman från 1890-talet.

Men alltsedan 1920-talets slut har forskningen steg för steg monterat ned mytbilden av kaparhjälten, dock utan att forskningsresultaten har fått ett motsvarande genomslag i de populära föreställningarna om honom.

För mig är Lasse i Gatan en oerhört viktig person, men inte i första rummet som kaparkapten. Han led nämligen sedan barndomen av en skelettsjukdom som gjorde att han redan i dryga tjugoårsåldern hade svårt att gå utan kryckor, än mindre föra befälet på ett rullande fartygsdäck ute på ett stormpiskat Västerhav. Men istället ledde han från sitt hus vid Lilla Torg mitt inne i Göteborg ett alltmer växande kaparimperium, där hans fartyg erövrade laster från fientliga och neutrala handelsfartyg och förde dem till Göteborg eller sålde dem nere på kontinenten, främst i den franska hamnen Dunkerque där vem som helst kunde sälja vad som helst utan att någon ställde besvärliga frågor.

Kaparna var inte sjörövare, utan var civila fartygschefer som hade kungligt brev som gav dem rätt att angripa fientlig handelstrafik inom vissa givna regler. Om möjligt skulle erövrade fartyg tas till hemmahamnen där en särskilt marin domstol skulle avgöra om kapandet skett enligt regelverket, annars skulle fartyget släppas fritt. Självfallet bröt man ofta mot dessa regler och då överskreds inte sällan gränsen till det rena sjöröveriet, men följde reglerna var kaparen en legitim del i krigföringen. Först genom ett internationellt avtal 1856 förbjöds kaperi som en del av krigföringen mellan europeiska länder.
Lasse i Gatan kontrollerade runt en tredjedel av de kanske 150 svenska kaparfartyg sm seglade korta eller längre perioder under 1710-talet. En del kapare försökte hindra främmande handel på de av Ryssland erövrade svenska städerna i Baltikum (främst Riga), medan andra stred för att avbryta förbindelserna mellan Danmark och Norge.

Ladda ner högupplöst omslagsbild

Lasse i Gatan,
Bokfakta:
Förlag: Historiska Media
Illustrationer: sv/v
Inbindning: Inbunden med skyddsomslag
Antal sidor: 278
Format: 140 mm x 220 mm
ISBN: 91-88930-13-0
Utgiven: 1997, ny utökad utgåva 2006.

En spännande del av denna historia utgörs av Ingela Gathenhielm, Lasse i Gatans hustru. När han dog år 1718 så fortsatte hon och närmast expanderade kaperiverksamheten innan fred slöts med Danmark år 1720 och med Ryssland 1721. Ingela Gathenhielm trädde fram i historiens ljus först när hennes make dog, vilket är typiskt för de flesta kvinnors situation vid denna tid, men hon gör det på ett sätt som mer än antyder att hon redan före Lasses död haft ett betydande inflytande på ledningen av kaperiimperiet. På det viset blir den här boken inte den traditionella skildringen av en förvägen kaparkapten, utan snarare av en man och en kvinna som styrde ett kaparimperium och under det dramatiska sekel som föregick det svenska stormaktsväldets våldsamma sammanbrott. Det är en väl så spännande historia än den klassiska mytomspunna skildringen av Lasse i Gatan.

Så här står det på baksidan av boken:

Under 1710-talets långdragna krig använde sig stormakten Sverige av kapare som aktivt deltog i kampen om haven. Den främste av dem har gått till historien under namnet Lasse i Gatan.

Lars Gatenhielms fartyg seglade på västkusten, erövrade främmande handelsfartyg och tvingade in dem i hamn. Här såldes såväl last som fartyg och hans familj blev snart mycket välbärgad. Efter några intensiva år till sjöss lämnade Lars Gatenhielm fartygsdäcket för att i stället bli Sveriges störste kaparredare. Vid hans död 1718 steg hustrun Ingela fram som redardrottning, och styrde kaparflottan under de sista åren.

I denna bok presenterar militärhistorikern Lars Ericson helt ny forskning om makarna Gatenhielm. Vår kunskap om Lasses och Ingelas liv berikas och fördjupas tack vare ett unikt, aldrig tidigare utnyttjat, arkivmaterial från Krigsarkivet och Riksarkivet.

Allt sammantaget formar sig Lasse i Gatan till en ytterst spännande skildring av en man och en kvinna, vilkas liv omgavs av dramatiska händelser, krig och storpolitik.

Pressröster om Lasse i gatan:

"En bok för alla som intresserar sig för svensk marinhistoria och spännande livsöden."

Philip K Nelson, Folkbladet Norrköping

"...en mycket väldokumenterad skildring. Myterna har skalats bort. Faktaunderlaget är påtagligt. Det säregna är dock att varken spänning eller dramatik förlorats. Den kan läsas som en äventyrsbok...Han presenterar en delvis ny forskning tack vare aldrig tidigare utnyttjat arkivmaterial."

Eric Rasmusson, Hallandsposten

"Om den märklige sjöhjälten eller piraten Lars Gatenhielm har Lars Ericson skrivit en bok som också blir en rundmålning av hela det svenska samhället under Karl XII:s tid...och genom Lars Ericsons forskningar har han [Lars Gatenhielm] blivit ännu mera levande och konkret."

Torgny Nevéus, Upsala Nya Tidning

Lars Ericson har skrivit en intressant bok om en spännande period i Sveriges historia. Han berättar också om kaperi och sjörövare i andra länder och ger samtidigt en bred skildring av det svenska stormaktsväldets uppgång och fall"

Lars Nehlin, Ystads Allehanda

"Lars Ericson har skrivit en mycket underhållande och lättläst, nästan spännande bok om den här hektiska perioden."

Arvika Nyheter

"Om detta berättar förste arkivarien vid Krigsarkivet i Stockholm Lars Ericson kunnigt och fängslande i boken Lasse i Gatan."

Jönköpings-Posten

"...väldokumenterade beskrivningar av hela den västsvenska kaperiverksamheten"...

Skaraborgs Läns Tidning

"Han har forskat intensivt om Lars Gatenhielms bravader, använt ett unikt och aldrig tidigare utnyttjat arkivmaterial från Krigs- och Riksarkiven...en långt gående forskning, med mycken tid och möda att kartlägga alla de olika kaparinsatserna."

Hans Green, Blekinge Läns Tidning

"Jag kan faktiskt inte påminna mig att jag har läst en så koncis och intressant sammanfattning av det stora nordiska kriget förut och sedan dessutom fått den i lagom doser repeterad som dramatisk kuliss till något av de sjömilitära äventyr som läsaren ständigt kastas in i...utmärkt och lärdomsspäckad bok som borde läsas av alla som är intresserade av detta minst sagt omvälvande skede av vår historia."

Jonas Svensson, Försvarets Forum

"den moderna personteckningen förlorar inte i spänning. Lars Ericson förenar skickligt förmågan att ur källmaterialet ta fram belysande fakta med en välutvecklad känsla för det dramatiska. Den falska romantiken ersätts av dokumentariskt belagda uppgifter...Lars Ericson är en alldeles för erfaren forskare för att begränsa sig tilldet rent biografiska. Lars Gatenhielm blir centralgestalten i två olika utvecklingslinjer som Ericson drar upp. Dels ger Ericson en bild av kaperiverksamheten, på olika hav och under skilda epoker. Dels sätter han in kaperierna i ett större sammanhang. Gatenhielm och hans kolleger blir karakteriserade som deltagare i 1710-talets krig...Lars Ericson spränger de gränser som den biografiska formen utgör. Han studerar kaperiverksamheten mot en militärstrategisk bakgrund. Han följer försvenskningsarbetet i Halland och speciellt Bohuslän. Han väver samman sitt material till en fascinerande analys av ekonomi och politik under 1700-talets första decennier."

Lars Freeman, Bohuslänningen