| Under
resten av 1800-talet hade det svenska värnpliktssystemet
en ganska osäker existens, ofta utsatt för kritik
i riksdagen och av fristående debattörer. Först
åren 1885 och 1901 togs de viktiga riksdagsbeslut som
slutgiltigt omvandlade det svenska försvaret till ett
värnpliktsförsvar, och i den formen har det sedan
existerat ända till åren efter det kalla krigets
slut.
I
min bok följer jag värnpliktssystemets utveckling
under dessa nära 200 år, men jag genomför
också ett antal tematiska studier om bland annat utbildnings-
och övningsverksamheten, de värnpliktigas rättigheter,
bestraffningar, de värnpliktiga under de båda världskrigens
beredskap och bilden av den värnpliktige i film och litteratur.
Det är både spännande och inte så lite
nervöst att skriva om en företeelse som nästan
alla vuxna svenskar har någon form av relation till
och därmed också en uppfattning om. Men samtidigt
understryker det hur viktig värnplikten har varit ända
fram till de senaste åren. Det är nog bara kyrkan,
skolan och sjukvården som under 1800- och 1900-talen
haft lika utbredda kontakter i den svenska befolkningen som
värnpliktssystemet.
Så här står det på baksidan av boken:
En
blåsig februaridag 1811 samlades en skara män på
Fårö under ledning av kapten Barck vid Jönköpings
regemente. Efter denna första övning beslutades
att Fårömännen skulle samlas varannan söndag
för att "repetera och öfva hvad de redan lärt,
utan att därför ärhålla någon aflöning."
Den svenska värnplikten var född.
Sedan dess har i runda tal åtta miljoner svenska män
inkallats till mönstring. Det innebär att få
samhällsinstitutioner under de senaste två seklen
berört så många svenskar som värnpliktsförsvaret.
Medborgare
i vapen är det första översiktsverket
över denna betydelsefulla institution. Här framträder
tydligt försvarets centrala roll i det svenska samhället,
från 1800-talets bondesamhälle fram till dagens
kunskaps- och IT-samhälle. Lars Ericson beskriver värnpliktssystemets
idémässiga och internationella bakgrund, framväxt
och utvcekling. Men hans skildring ger också plats för
enskilda människoöden - såväl befäl
som värnpliktiga får sina upplevelser och förhållanden
berättade.
I
ett avslutande kapitel ges en värdefull vägledning
för alla de som vill söka den egna släktens
beväringar. En rik käll- och litteraturförteckning
ger ytterligare tips till fördjupningar på egen
hand.
Fliktext:
Lars
Ericson är förste arkivarie vid Krigsarkivet i Stockholm
och ledamot av Kungl Krigsvetenskapsakademien.
Hans
gedigna kunskaper inom bland annat militärhistoria har
tidigare kommit till uttryck i de egna böckerna Svenska
knektar (1995), Svenska frivilliga
(1996) och Lasse i Gatan (1997). Han har
även varit redaktör för antologin Vägen
till westfaliska freden (1998). Såväl media som
läsare har varmt tagit emot hans breda skildringar av
personer som genom sina insatser avsatt spår i svensk
och utländsk historia.
Pressröster
om Medborgare i vapen
"Frågan
om allmän värnplikt eller inte diskuteras utförligt
och skarpsinnigt av krigshistorikern Lars Ericson...Lars Ericson
som gett ut flera böcker med militär anknytning,
får anses som Sveriges nu ledande krigshistoriker. En
svensk sir basil Liddell Hart om jämförelsen tillåts."
Lennart
Ödeen, Gefle Dagblad
"Förnämligt...Lars
Ericson tar i stort sett alla aspekter man som lekman kan
lägga på en fullgod bok i ämnet. Det är
bara att än en gång gratulera Lars Ericson till
att ha skrivit en fullgod populärhistorisk bok, som ger
mer kött på benen än de flesta i sin genre."
Jan
Sandström, Arvika Nyheter
"Boken
är inte bara informerande och lärorik. Det finns
knappast någon aspekt av värnplikten som inte får
sin belysning."
Nils
Andrén, Vårt Försvar
"Lars
Ericson...är en flitig och mycket kunnig författare
med militärhistoria som specialitet. Nu har han lagt
ännu en bok till sina många föregående
- den här är sista delen i en trilogi om det svenska
militärväsendet...Ett uttömmande översiktsverk
om värnpliktens historia har länge varit efterfrågat
för att inte säga välbehövligt.
Hans
Greén, Blekinge Läns Tidning
"Nu
har Lars Ericson, med "Medborgare i vapen" satt
punkt för sin trilogi. "Svenska knektar" gavs
ut 1995 och "Svenska frivilliga" år 1996.
Militärhistoriker - professionella och de intresserade
amatörerna - har all anledning att vara honom tacksam."
Philip
K Nelson, Folkbladet i Norrköping
"väl
värd att läsa av både lekmän och fackmän"
Bengt
Hammarhjelm, Gotlands Allehanda
"En
innehållsrik översikt...rekommenderas"
Nils
Gruvberger, Jönköpings-Posten
"Angelägen"
Anders
Holmer, Hallandsposten
"rekommenderas"
Anders
Bojs, Kristianstadsbladet
|