Medborgare i vapen.
Värnplikten i Sverige under två sekel.

Alltsedan 1990-talet är den svenska värnplikten under stegvis avveckling, även om vi formellt fortfarande har värnpliktslagar. Det gör det extra intressant att titta bakåt i historien och se hur det hela började. I spåren av den franska revolutionen 1789 introducerades värnpliktstanken, att alla män inte bara hade en skyldighet utan faktiskt också en rättighet att delta i försvaret av det egna landet. Med den franska nationalförsamlingens beslut om införandet av allmän värnplikt år 1793 brukar man anse att det moderna värnpliktssystemet är fött. Från Frankrike spred sig värnpliktstanken till en rad europeiska länder redan under Napoleonkrigen.

År 1811 infördes värnplikt på Gotland i form av Gotlands nationalbeväring och 1812 beslutades om den allmänna beväringen på fastlandet. De första värnpliktiga utbildades bara under en handfull dagar så deras militära förmåga blev begränsad, men inte desto mindre kom värnpliktiga snart att utgöra en betydande del av armén, vid sidan av de värvade och indelta soldaterna. Under det korta fälttåget mot Norge 1814 så utgjordes den svenska invasionsarméns 45 000 soldater av hela två tredjedelar värnpliktiga soldater.

Ladda ner högupplöst omslagsbild

Medborgare i vapen, Bokfakta:
Förlag: Historiska Media
Illustrationer: sv/v
Inbindning: Inbunden med skyddsomslag
Antal sidor: 316
Format: 140 mm x 220 mm
ISBN: 91-88930-72-6
Utgiven: 1999

Under resten av 1800-talet hade det svenska värnpliktssystemet en ganska osäker existens, ofta utsatt för kritik i riksdagen och av fristående debattörer. Först åren 1885 och 1901 togs de viktiga riksdagsbeslut som slutgiltigt omvandlade det svenska försvaret till ett värnpliktsförsvar, och i den formen har det sedan existerat ända till åren efter det kalla krigets slut.

I min bok följer jag värnpliktssystemets utveckling under dessa nära 200 år, men jag genomför också ett antal tematiska studier om bland annat utbildnings- och övningsverksamheten, de värnpliktigas rättigheter, bestraffningar, de värnpliktiga under de båda världskrigens beredskap och bilden av den värnpliktige i film och litteratur.
Det är både spännande och inte så lite nervöst att skriva om en företeelse som nästan alla vuxna svenskar har någon form av relation till och därmed också en uppfattning om. Men samtidigt understryker det hur viktig värnplikten har varit ända fram till de senaste åren. Det är nog bara kyrkan, skolan och sjukvården som under 1800- och 1900-talen haft lika utbredda kontakter i den svenska befolkningen som värnpliktssystemet.

Så här står det på baksidan av boken:

En blåsig februaridag 1811 samlades en skara män på Fårö under ledning av kapten Barck vid Jönköpings regemente. Efter denna första övning beslutades att Fårömännen skulle samlas varannan söndag för att "repetera och öfva hvad de redan lärt, utan att därför ärhålla någon aflöning." Den svenska värnplikten var född.

Sedan dess har i runda tal åtta miljoner svenska män inkallats till mönstring. Det innebär att få samhällsinstitutioner under de senaste två seklen berört så många svenskar som värnpliktsförsvaret.

Medborgare i vapen är det första översiktsverket över denna betydelsefulla institution. Här framträder tydligt försvarets centrala roll i det svenska samhället, från 1800-talets bondesamhälle fram till dagens kunskaps- och IT-samhälle. Lars Ericson beskriver värnpliktssystemets idémässiga och internationella bakgrund, framväxt och utvcekling. Men hans skildring ger också plats för enskilda människoöden - såväl befäl som värnpliktiga får sina upplevelser och förhållanden berättade.

I ett avslutande kapitel ges en värdefull vägledning för alla de som vill söka den egna släktens beväringar. En rik käll- och litteraturförteckning ger ytterligare tips till fördjupningar på egen hand.

Fliktext:

Lars Ericson är förste arkivarie vid Krigsarkivet i Stockholm och ledamot av Kungl Krigsvetenskapsakademien.

Hans gedigna kunskaper inom bland annat militärhistoria har tidigare kommit till uttryck i de egna böckerna Svenska knektar (1995), Svenska frivilliga (1996) och Lasse i Gatan (1997). Han har även varit redaktör för antologin Vägen till westfaliska freden (1998). Såväl media som läsare har varmt tagit emot hans breda skildringar av personer som genom sina insatser avsatt spår i svensk och utländsk historia.

Pressröster om Medborgare i vapen

"Frågan om allmän värnplikt eller inte diskuteras utförligt och skarpsinnigt av krigshistorikern Lars Ericson...Lars Ericson som gett ut flera böcker med militär anknytning, får anses som Sveriges nu ledande krigshistoriker. En svensk sir basil Liddell Hart om jämförelsen tillåts."

Lennart Ödeen, Gefle Dagblad

"Förnämligt...Lars Ericson tar i stort sett alla aspekter man som lekman kan lägga på en fullgod bok i ämnet. Det är bara att än en gång gratulera Lars Ericson till att ha skrivit en fullgod populärhistorisk bok, som ger mer kött på benen än de flesta i sin genre."

Jan Sandström, Arvika Nyheter

"Boken är inte bara informerande och lärorik. Det finns knappast någon aspekt av värnplikten som inte får sin belysning."

Nils Andrén, Vårt Försvar

"Lars Ericson...är en flitig och mycket kunnig författare med militärhistoria som specialitet. Nu har han lagt ännu en bok till sina många föregående - den här är sista delen i en trilogi om det svenska militärväsendet...Ett uttömmande översiktsverk om värnpliktens historia har länge varit efterfrågat för att inte säga välbehövligt.

Hans Greén, Blekinge Läns Tidning

"Nu har Lars Ericson, med "Medborgare i vapen" satt punkt för sin trilogi. "Svenska knektar" gavs ut 1995 och "Svenska frivilliga" år 1996. Militärhistoriker - professionella och de intresserade amatörerna - har all anledning att vara honom tacksam."

Philip K Nelson, Folkbladet i Norrköping

"väl värd att läsa av både lekmän och fackmän"

Bengt Hammarhjelm, Gotlands Allehanda

"En innehållsrik översikt...rekommenderas"

Nils Gruvberger, Jönköpings-Posten

"Angelägen"

Anders Holmer, Hallandsposten

"rekommenderas"

Anders Bojs, Kristianstadsbladet