Lessons learned?
Svenska operativa och taktiska erfarenheter från Kongokrisen 1960-1964

Begreppet ”lessons learned” är idag internationellt vedertaget för den process där olika länders försvarsmakter går igenom genomförda operationer för att försöka utvinna såväl positiva som negativa erfarenheter som kan utnyttjas för framtiden. Såväl NATO som flera enskilda NATO-länder har särskilda Leassons learned-centra, där en sådan process sker systematiskt.

Det är i det sammanhanget titeln på min bok ska ses. Den bygger på en studie som finansierats av det svenska försvarsdepartementet, som ett led i erfarenhetsarbetet inför planeringen av framtida svenska militära insatser i Afrika, i första hand Sudan (Darfur) och Tchad. I ett sådant sammanhang har en militärhistorisk studie faktiskt mycket värdefull kunskap att ge.

Jag har utgått från de sex grundläggande förmågor som de kommer till uttryck i den svenska försvarsmaktens markoperativa doktrin. Dessa förmågor har jag nyttjat som ett analysinstrument när jag har granskat de svenska FN-förbandens operativa och taktiska erfarenheter från insatsen i Kongo mellan 1960 och 1964. Jag har studerat svenskarnas, men också FN-trupperna generellt, avseende deras förmåga till: ledning, underrättelser och information, verkan, rörlighet, uthållighet och skydd. En mindre delstudie ägnas de svenska flyginsatserna i Kongo.

I ett särskilt kapitel undersöker jag de erfarenheter som gjordes av de irländska FN-förbanden, för att på det sättet få ett perspektiv på huvudundersökningen om svenskarna.

Visa större bild
Visa baksida
Se innehållsförteckning
Ladda ner högupplöst omslagsbild

Lessons learned? Svenska operativa och taktiska erfarenheter från Kongokrisen 1960-1964,

Bokfakta:
Förlag: Försvarshögskolan. Krigsvetenskapliga forskningsrapporter nr. 15.
Illustrationer: sv/v
Inbindning: Häftad
Antal sidor: 150
Format: 165 x 242 mm
ISBN: 978-91-85401-78-9
Utgiven: Oktober 2007

Boken kan beställas från Försvarshögskolans nätbokhandel. Pris: 53 kr inkl moms.

Kongo-insatsen var den i särklass allvarligaste internationella uppgift som det svenska försvaret ställdes inför under hela det kalla kriget, alltifrån vår första insats av trupp i FN-tjänst år 1956. I Kongo 1960-64 fanns hela provkartan på traditionella fredsbevarande uppgifter och ansträngningar för att få det civila samhället att fungera, liksom skydd av flyktingar. Men dessutom blev FN efter ett tag en part i konflikten och använde öppet militärt våld mot den ena sidan, nämligen utbrytarstaten Katangas gendarmeri. För första gången sedan vårt senaste krig år 1814 användes svensk trupp för att med vapenmakt ta och hålla terräng från en motståndare.

För att kunna genomföra den här undersökningen har jag bedrivit omfattande arkivforskningar på Krigsarkivet i Stockholm, FN-arkivet i New York, National Archives i London (Kew) och Army Archives i Dublin.

Så här står det på baksidan

Denna bok introducerar och diskuterar Sveriges operativa och taktiska erfarenheter från deltagandet i internationella insatser under det kalla kriget, med särskild tyngdpunkt på Kongokrisen 1960-1964. Medan den tidigare forskningen främst har behandlat de politiska och militärstrategiska implikationerna samt civil-militär samverkan (CIMIC), inriktar sig denna bok på de rent operativa och taktiska aspekterna av multinationella insatser. Avsikten är att kunna bidra dels till vår kunskap om en för den svenska Försvarsmakten viktig operation, dels till planeringen av Försvarsmaktens framtida internationella insatser.

LARS ERICSON WOLKE är t.f. professor i krigsvetenskap vid Militärvetenskapliga institutionen på Försvarshögskolan. Han har tidigare skrivit ett tjugotal böcker inom krigsvetenskap och militärhistoria.