TRETTIOÅRIGA KRIGET
Europa i brand 1618-1648

I Sverige äter vi Gustav Adolfsbakelser den 6 november varje år, medan finlandssvenskarna samma dag firar den svenska dagen. Den finländska ishockeypubliken skriker "Haakka pällä" när de hejar fram lejonen och i den tyska staden Osnabrück går skolbarnen varje år ut på parad för att fira den westfaliska freden. Hur hänger allt detta ihop? Jo, alla dessa traditioner har sina rötter i det trettioåriga kriget och minnet av kriget. I den här boken är just historien om minnet av kriget en viktig del, där historikers, författares och politikers kamp om "rätt" minne beskrivs, tillsammans med den uppsjö av folkliga traditioner som fortfarande är levande inte minst i Tyskland, det land som drabbades av 30 år av krig.

I den här boken beskriver vi det långa kriget i Tyskland, men också de många andra konflikterna som samtidigt drabbade Europa. Därmed vill vi ge ett nytt och bredare perspektiv på det europeiska krig som rasade mellan 1618 och 1648, inte bara det som pågick i Tyskland. I tidigare svenska böcker har man fokuserat på det svenska deltagandet och det får också en stor uppmärksamhet även i den här boken. Men vad hände innnan Gustav II Adolf landsteg med sin armé år 1630? Hur gick det till när Europa och Tyskland drev mot krigsutbrottet 1618? Vad hände när böhmarna med sitt uppror startade kriget år 1618? Hur gick det till när Danmark ingrep i kriget 1625 och sedan nästan kom att ockuperas av kejserlliga trupper? Sådana frågor behandlas utförligt i den här boken. Detsamma gäller de många åren av krig efter Gustav Adolfs död vid Lützen 1632, som här får sin beskrivning.

Krigets historia är ju inte bara historien om de stora slagen utan även om krigets förutsättningar. Utskrivningarna av svenska och finska bondpojkar för att fylla fältarméerna i Tyskland behandlas noga. Här dukade många under för rödsotens härjningar i fältlägren, medan en mindre del stupade i strid mot tyskar, österrikare eller spanjorer. Det är de enskilda individernas öden bakom statistikens siffror som följs i den här boken. Den dramatiska samhällsomvandling som ägde rum under Gustav II Adolfs tid, då en stor del av samhället moderniserades i statsnyttans tjänst, resulterade i många framsteg, men den kostade också. Kanske så många som var tredje svensk man dog i arméns eller flottans tjänst. Men i än högre grad var den svenska krigsmaktens historia under åren 1630-48 dess legosoldaters: skottar, irländare och engelsmän kom i tusental för att slåss i de svenska leden tillsammans med tyskar och en rad andra nationaliteter.

Visa större bild
Visa baksida
Innehållsförteckning (pdf)

Ladda ner högupplöst omslagsbild

Pressröster

Trettioåriga kriget
Bokfakta:
Författare: Lars Ericson Wolke (huvudförfattare), Göran Larsson, Nils Erik Villstrand
Förlag:Historiska Media
ISBN: 91-85377-37-6
Bandtyp: Inbunden
Omfång: 420 sidor
Utgivningsår: 2006
Format: 190x226
Illustrationer: färg och sv/v

Magdeburgs förstörelse 1631. Förkortad version av kapitel ur Trettioåriga kriget. Europa i brand 1618-1648.

Boken har givits ut på danska på Politikens Forlag!

Den hemmavarande familjens öden, men också historien om de soldater som faktiskt överlevde och kom hem efter åren av krig berättas. Hur klarade civilbefolkningen att överleva de svensk-danska strider som drog fram genom deras bygder i Horns krig 1643-45? Den frågan försöker vi besvara i boken.

Vi berättar om krigets olika former - slag till lands och sjöss, men också om belägringar och försvar av fästningar. En av 1600-talets största mänskliga tragedier, de kejserliga trupperna plundring av det erövrade Magdeburg 1631 skildras, men också hur båda sidor använde propagandan i text och tal, i form av flygblad eller sånger, för att stärka den egna sidan och svärta ned motståndarna. Carl Gustav Wrangel, den svenske generalen som erövrade Bregenz och utnämnde sig till amiral över Bodensjön är med, liksom alla politiker och generaler som 1649 deltog i festernas fest, fredsfesten i Nürnberg.

Ett genomgående drag i boken är att vi lyfter fram enskilda individer på olika nivåer. I ett 20-tal minibiografier portsätteras centrala aktörer som Axel Oxenstierna, kejsaren Ferdinand II, generalerna Gallas, Piccolomini, Åke Tott och Lennart Torstenson med flera.

Historien om det trettioåriga kriget är historien om europeisk storpolitik, men också historien om enskilda personers öden och agerande. Den är historien om den spanske kungen Filip IV:s avgörande beslut, men också om den finländske soldaten Jöran Tomasson från Nyland som tillsammans med sina kamrater deltog i stormningen av Prag i oktober 1648, krigets sista svenska militära insats innan fredsdokumenten undertecknades i Westfalen.

Ett europeiskt storkrig på tysk mark

Det krig som rasade i Tyskland mellan åren 1618 och 1648 brukar kallas för det trettioåriga kriget. Det var ett tyskt inbördeskrig, orsakat av en lång och komplicerad rad politiska och religiösa motsättningar. Men det var i lika hög grad ett europeiskt storkrig, fast det utspelade sig på tysk mark. Runtom i Europa pågick en lång rad krig, uppror och inbördesstrider som på ett eller annat sätt kan sägas vara länkade till det stora tyska kriget.

I den här boken ger vi en bred teckning av alla dessa konflikter: i Nederländerna, Frankrike, Italien, Polen, Ryssland, på de Brittiska öarna med flera platser. Sverige slogs mot Polen på 1620-talet och Danmark på 1640-talet. Båda var krig som hängde intimt samman med vårt lands engagemang i det tyska kriget från 1630 till 1648.

Under hela 1610-talet hade Europas stormakter vacklat omkring farligt nära gränsen till ett storkrig, men i sista stund hade en öppen konflikt kunnat undvikas. 1618 gick det dock inte längre. Stormakten Spaniens intressen sammanföll med Österrikes strävan att slå ned upproret i Böhmen. Den ena konflikten länkades till den andra och snart var flera stater iblandade. Tyskland delades upp längs politiska och religiösa gränser. Bayern och en rad katolska furstar i "Ligan" slöt upp på kejsarens sida. På den andra sidan stod den protestantiska "Unionen". Protestanterna fick stöd av Danmark som 1626 led ett av de värsta nederlagen i sin historia i striden vid Lutter am Barenberg nära Göttingen. De framgångsrika katolska trupperna avancerade norrut mot Östersjökusten.

På sommaren 1630 gick Sverige med i kriget och efter en rad spektakulära segrar hade de kejserliga framgångarna vänts i sin raka motsats, med en dramatisk kulmen i slaget vid Breitenfeld 1631. En stor del av södra och västra Tyskland hamnade under svensk kontroll. München och en rad storstäder erövrades av svenska trupper. Men de svenska framgångarna nådde snart sin kulmen och 1634 krossades svenska och allierade trupper av kejserliga och spanska förband vid Nördlingen.

Nu började krigets tredje och sista skede, när Frankrike 1635 gav sig med på Sveriges sida. Frankrike hade just genomlidit ett blodigt inbördeskrig där protestanterna, hugenotterna, hade krossats av kungliga, katolska trupper. Men för Paris var fiendskapen med habsburgarna som styrde Spanien och Österrike ett än värre problem. Därför allierade man sig med det protestantiska Sverige och bekämpade sina trosfränder. I 13 år slogs franska och svenska trupper mot österrikare, bayrare och spanjorer i Tyskland innan freden äntligen kom. I de westfaliska städerna Osnabrück och Münster slöts 1648 en rad olika fredsavtal som ändade det trettioåriga kriget.

I 30 år hade Tyskland genomkorsats av arméer från en rad länder, men många av soldaterna hade varit tyskar och tyska furstar hade hela tiden deltagit aktivt i kriget. På slagfälten återfanns också spanjorer, italienare, fransmän, svenskar, danskar, finländare, norrmän, engelsmän, irländare, skottar, nederländare, kroater och en lång rad andra nationaliteter. Människor från hela Europa hade kommit till Tyskland för att slåss, men det var Tyskland som hade härjats och den tyska civilbefolkningen i städer och byar som hade fått utstå det värsta lidandet.